Hon skämdes för sanningen. Lögnen var så mycket anständigare.

We begin to live when we have conceived life as tragedy

16 juli 2012

Olagliga bilder

Genusfotografens (Tomas Gunnarsson) kritik av fotoreportaget kring årets kock var högst befogad, och skadeståndet var horribelt. Han visade vad elementär bildanalys och kritisk granskning kan utföra, och hade reportaget stått i en papperstidning hade inga skadeståndskrav rests.

Men det är just det som är problemet: varför stod det inte i en dagstidning? Jag vet inte hur många gånger jag har läst representanter för dagspressen - senast i gårdagens långa reportage i DN där Georg Cederskog talade med brittiska journalister - att så länge tidningarna presenterar texter av hög kvalitet kommer de att överleva. Jodå, men det är också lika lätt och ibland lättare att hitta hög kvalitet på internet, som Genusfotografens granskning av något som är väldigt vanligt i reklambranschen, men som sällan debatteras i dagstidningarna. Nu däremot har tidningarna vaknat, men deras försvar känns lite pliktskyldigt.

Bilderna har raderats på det ursprungliga inlägget - jag såg dem för några veckor sedan, innan de täcktes över av rödfärg. Vana internetanvändare måste reagera med bestörtning inför det orimliga skadeståndet, eftersom det är ytterst vanligt att använda bilder som man hittar någonstans. Oftast försöker jag namnge fotografen, men det är inte alltid möjligt, men jag vet att när jag har gjort det har fotografen ibland hört av sig med ett tack. För mig har det känts självklart att det jag gör har ett journalistiskt värde, och då borde samma regler gälla.

När Lotta Lotass gav ut Den vita jorden tyckte jag så mycket om hur den var formgiven att jag ville visa en bild av lådan, och tog ett foto till min text om boken. Senare under året blev jag lite förvånad när jag bildgooglade och upptäckte att bokformgivningen - av Nina Ulmaja - vunnit ett designpris, och på hemsidan visades mitt foto, utan att mitt namn angavs. Jag blev lite sur, men inte fan tyckte jag att det var värt att kräva skadestånd. Senare har jag förstått att detta foto använts lite här och var, innan folk började ta egna bilder av lådan.

Kontentan blir ändå att det Gunnarsson har gjort är viktigt och bra, och ju fler som läser hans text desto bättre, även om bilderna alltså inte tilläts finnas kvar. Orden består dock!

3 kommentarer:

  1. Håller med om att det är galet att jaga den som tar en andrahandsbild av någon annans bild och sedan använder den på ett journalistiskt, konstnärligt eller övrigt icke-kommersiellt vis. Tidningarna försöker försvara en praxis som på de flesta andra sätt har fallit samman i och med att du inte längre behöver övertala en redaktion för att offentliggöra en artikel eller annat material. Redaktioner och förlag hade till för så där tio år sedan ett effektivt publiceringsmonopol när det handlade om att få ut något till en vidare publik, men idag kan alla vara sina egna utgivare och typ alla meckar med bilder eller ompublicerar sådant de hittat på nätet, ofta via Google bildsök.


    Och vilket skivbolag försöker idag jaga alla som lägger upp sin egen insjungning av en Beatleslåt på Youtube? Tekniskt sett är det upphovsrättsbrott, om du ger ut en cover på skiva ser du till att skaffa tillstånd från den som äger copyrighten, men i praktiken är det nästan ingen som bryr sig om den sortens 'förbrytelser' på just Youtube, de ses helt enkelt som en hyllning till originalet.

    Jag minns hur irriterad jag blev när ledningen för ett forum jag var medlem av för några år sedan ihärdigt körde policyn att de enda bilder du kunde lägga upp var dina egna privata bilder, egengjorda foton eller teckningar utan inslag av vad någon annan gjort. För allt annat räknade de med att polisen skulle knacka på dörren, även om det bara handlade om att lägga till en ny och oväntad undertext eller kombinera två välkända bildelement. Inkonsekvent nog hade de inga problem alls med att man använde uppenbara proffsbilder till sin s k avatarbild, så länge den var snyggt croppad - och det är ju den bilden som syns vid varje post du gör!

    Genusfotografens ursprungliga jobb kan man f ö hitta här - med bilderna: http://imageshack.us/f/196/genusfotografen.png/ och visst sjutton är det sexistiskt. Oavsett om Louise själv var med på noterna.

    SvaraRadera
  2. Mm, jag lyckades också krångla mig fram till en sparad skärmbild av det ursprungliga inlägget. Jo, det är nog svårt för den som blir fotad att veta hur det ser ut sedan, men det intressanta är ju att män sällan ombeds fåna sig framför kameran. När Thåström gjorde singeln Alla vill till himlen ville en Expressen-fotograf att han skulle springa fram på gatan & vifta med armarna - i kvällstidningarna var det på 90-talet (det här var väl 89/90) vanligt med den typen av illustrerande bilder. Men han vägrade. Av det kan man som aspirerande artist eller kändis lära sig något: att man inte behöver ställa upp på allt. Det finns f.ö. många bilder på PJ Harvey där hon inte har mycket kläder på sig, utan att det blir sexistiskt, för hon tar över hela situationen, med sin blick, sin utstrålning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här mannen blir sannerligen objektifierad, på ett sätt som är både dråpligt och ovant. Kolla in när han hamnar bakom galler med fagra och *mycket* lättklädda kvinnor svärmande utanför och lustans eldar (?) skjutandes gnistor! http://www.youtube.com/watch?v=tSNWeXGZMcU

      Jag minns när den gick på MTV i slutet av 80-talet; översättningen av texten till bild är så direkt att det blir komiskt. "Won't you let us go further/Can't you see we were meant to be as one?"... och hon slinker undan honom. Men han är ståtlig (om än inte någon stor dansare) och man får hoppas att han var med på det. ;)

      Radera